JOURNALIST PÅ UPPDRAG

"Kristen hatsida kallar homosexuella smutsiga"
skrev tidningen Metro den 28 april 2006, med stora rubriker.

Så kan man vinkla det, när man är ute på journalistiskt uppdrag, i och åt det politiskt korrekta Sverige. Och när man är politiskt korrekt i Sverige, då är man långt ut på vänsterkanten, så långt att när jag i hovrätten uppgav att jag ibland raderar inlägg i mina gästböcker från både extrema kommunister och extrema högerpersoner, så återger journalist på uppdrag detta med att jag raderar "till exempel vänsterinriktade" inlägg. Han nämner alltså bara att ena sidan censurerats och dessutom omfraserar han "-extrema" till "-inriktade". För sådant som hör till vänstern kan väl inte vara extremt?

Att jag skulle kallat homosexuella smutsiga härleder han ur mina ord, som nu citeras flitigt i medierna, vilket är bra, om "sodomins sjufalt smutsiga väsen som väller fram som en helvetesflod i samhället och skördar miljontals offer..."

Detta är ju inte riktigt samma sak som att säga att homosexuella är smutsiga. Om man talar om ekonomisk brottslighet som en smutsig verksamhet så menar man ju inte att brottslingarna är smutsiga. Vad jag syftar på är spridningen av aids, vilket framgår av sammanhanget, men att se sammanhanget förbigår man gärna då man är ute på uppdrag.

Bland extremt vänsterfolk, som ju journalisten själv måste tillhöra eftersom han hellre än vänsterextrema kallar dem "vänsterinriktade", verkar klädsel och etikett vara viktig. För vänsterextrema utgör klädseln en slags uniform, antagligen är det viktigt för identiteten att inte avvika, för att undvika gruppens ogillande.

På annat sätt kan jag inte tolka hans annars helt oförståeliga skildring av min klädsel i hovrätten. För det var ju ingen modevisning eller nobelmiddag. Jag visste inte ens att mönstret på min tröja var "brittiskt", och jag tror också det är första gången jag hört att en mörkblå tröja och ett par svarta jeans (inköpta på Bra livs för mindre än 200 kr tillsammans) skulle sättas i samband med åsikter. "Har du hört, han hade en brittiskrutad tröja på sig också!!! Detta är ALLVARLIGT"

Jag kanske skall ha en röd tröja nästa gång för att göra dem förvirrade?



"Kristen hemsida: Bögar skall pålas"
Så löd sedan rubriken på förstasidan i nät-tidskriften Expo, 28 april 2006.

Tidskriften Expo, där samma journalist arbetar och har en längre version av artikeln (där det klandervärda etikettsbrottet togs upp), är ju också känd för att vara minst lika extrem som de högergrupper den bekämpar.

För mig som kristen är båda sidorna lika - de är missionsmål och jag är glad att de får läsa utdrag från min hemsida, vilken grupp de än tillhör. Ett enda litet korn av sanning och gudomligt inspirerade tankar kan räcka för att påbörja en process mot befrielse och sinnesändring i en människa. För de övriga gäller att den som fått höra har ingen ursäkt när den gudomliga sluträkningen kommer.

Även mitt skäggs färg tilldrog sig vänsterjournalistens uppmärksamhet. Han kanske ville förleda läsarna till tron att det grånats under året i väntan på överklagandet. Det är möjligt att några strån grånar under ett år, men det var länge sedan den färgen visade sig och den är nog mer vit än grå och kan vara ett släktdrag, om någon skulle vara intresserad av det också.

När t.o.m klädsel och skägg utgör någon slags irritation för folk, då vet man att de är ur balans. Då är de inte objektiva neutrala betraktare och berättare. Och det hat de så lätt tillskriver andra är antagligen bara en reflektion av vad som krupit in i dem själva.

Grupptrycket på vänsterkanten är nog inte det roligaste man kan uppleva. I kretsar som historiskt går tillbaka till och många gånger blundat för politiska massmord på miljoner männniskor, finns många mörka influenser och inspirationer, precis på samma sätt som högerut.

Till sist så missförstod han, liksom flera andra journalister gjorde förra året, texten på den tröja jag den gången bar och som denne alltså fortfarande minns: "Guds ord bär icke bojor". Med det menas att även om människor får bära bojor för Guds ords skull, så gör inte Guds ord det. Ordet sprids oavsett om man försöker fängsla dess budbärare. Det upplevde Paulus som skrev det, och så är det idag också.

Bortsett från ovanstående är jag ändå inte besviken över artikeln i Expo och tycker nog det verkar som om denne journalist, som jag pratade med en stund i en av pauserna i hovrätten, ändå tagit intryck av vad han fått del av, eftersom de citat och andra detaljer han utöver det ovanstående tagit med i sin expo-artikel, faktiskt bidrar väldigt starkt till att föra ut de bibelbudskap jag fått av Gud och haft på min hemsida - Guds ord bär alltså inga bojor.
___


http://www.expo.se
http://www.expo.se/www/1_1546.html
http://www.metro.se/se/article/2006/04/28/09/3031-22/index.xml
http://metro.se/se/misc/pdf/2006/04/28/SEGOT_2006_04_28.pdf
_______