23 november 2005

LISTIGA ANGREPP (Ef. 6:11)

En sak framgår allt mer tydligt, upplever jag, efter rättegången mot Åke Green. Och det är att det åtalbara vad gäller yttrandefrihet kring sodomi, är den grad av profetisk skärpa med vilken budskapet framförs.

Det verkar vara tillåtet och acceptabelt att i "saklig ton" framföra nästan vilken kritik som helst, men skärper man tonen något och lägger in lite känsla eller indignation (vilket ju är det naturligaste med tanke på vad det handlar om), det är då motståndet väcks upp och polisanmälningarna kommer.

Om man då tänker på dels hur Bibelns gestalter framförde sina budskap, och dels på vad som förväntas och givetvis också är det naturliga för en predikant eller en Kristi tjänare, så blir det uppenbart att nästan allt det vi som upplevt väckelse säger eller skriver, kan komma att uppfattas som "hets". Ja, vi framför våra budskap med skärpa, indignation, ibland t.o.m med profetisk, helig vrede, gentemot synder som strider så mot människans samvete, att något annat vore att svika vår Skapare som tagit oss i sin tjänst för sin skapelses skull och bevarande.
Kristna som bara i "saklig ton" framför vad de har att säga, når sällan in i åhörarnas hjärtan. Människan är en känslovarelse och behöver höra ett budskap som talar till mer än hennes intellekt. Det är därför vi har fått sådana saker i världen som färger, former, känslor, etc. Budskapet behöver nå oss på alla nivåer av vår varelse.
Vår fiende vet att om han kan få oss att tona ner budskapet något, så går han säker. En "saklig ton" kan t.o.m verka sövande på människan. Fakta och statistik fungerar bra om man aktivt engagerar sig, och redan förut vet vad man söker. Människor i allmänhet är inte så skärpta och mottagliga, och därför går sådant bara förbi dem.

Och nu kommer alltså en lagstiftning som är avsedd att förbjuda just detta, den känslomässiga delen, den del i vår förkunnelse som väcker människan, ställer henne mot väggen, och som kan bli hennes enda räddning.
___

Inga kommentarer: